-
Tjena, tjena. Nu var det länge sen sist, skriver här någon gång i halvåret, men bättre det än ingenting.
Det är lördagkväll och jag har lite söndagsångest redan, sportlovet är ju snart slut!
Har haft en riktigt pissig kväll, har pluggat nästan hela kvällen, tillslut hamnade jag framför någon B film på tv 3 som jag stängde av nyss för den blev för dålig.
Jag hatar känslan av att hur mycket man än pluggar så känns det ändå aldrig som om man kommer någonstans, jag är aldrig nöjd, för jag tror alltid att jag kommer hinna med mer än vad jag gör. det är lite som den där gåtan - vad är det som går och går men aldrig kommer fram till dörren - jag pluggar och pluggar men kommer ändå aldrig någon vart.
Mitt sportlov har iallafall varit bra! fick känna på våren i Paris i några dagar, sen kom jag hem och har umgåtts med kompisar.
// Agnes
mittpunkten
Finns lite ställen som kallar sig för mittpunkten.
Detta är köpcentret i östersund
Detta är köpcentret i östersund
Höstlov!
Så här har min dag sett ut!
En kompis sov över hos mig sen idag gick vi till konsum och fyndade pepparkaksdeg för 5 kronor!
/Agnes
Raport från en pytteliten del av världen
Hej!
Håller verkligen med Maja om att det behövs uppdateras här ibland, tänkte göra det lite då och då.
Tänkte egentligen lägga upp lite bilder men orkar inte.
Den här veckan har varit seeeeeg. Hoppas nästa blir bättre.
Störredelen av veckan bestod av att plugga inför ett matteprov som var rätt avgörande för betyget, blev lite orolig eftersom jag inte var lika nervös som alla andra. Jag orkade verkligen inte bry mig, tror det gick helt okej ändå.
Har jättelite motivation för skolan just nu men försöker verkligen plugga ändå, tänker inte låta mina betyg falla pågrund av att jag tappat intresset.
Efter matteprovet hade vi en nästan helt meningslös livräddningslektion i simhallen. sen slutade vi!
Helgen har iallafall varit riktigt bra! Fredag kväll med fina kompisar, Idol, godis och massa jullåtar(?) någon mer som börjat uppdatera jullistan på Spotify än?
I lördags hälsade jag på lite släktingar i uppsala, min kusin anordnade en jättefin rosabandetdag där, kul att träffa alla!
Nu är det söndag och jag har pluggat historia och Engelska. rätt skön dag ändå, med lagom mycket plugg!
Veckan som kommer händer det en del iallafall, och jag är rädda att glömma något.
På tisdag ska jag gå till SYON på min skola
onsdag och torsdag har jag prov och efter skolan på torsdag ska jag till optikern.
Sen är det höstlov veckan efter! Riktigt välbehövligt!
Hälsningar från Agnes
Håller verkligen med Maja om att det behövs uppdateras här ibland, tänkte göra det lite då och då.
Tänkte egentligen lägga upp lite bilder men orkar inte.
Den här veckan har varit seeeeeg. Hoppas nästa blir bättre.
Störredelen av veckan bestod av att plugga inför ett matteprov som var rätt avgörande för betyget, blev lite orolig eftersom jag inte var lika nervös som alla andra. Jag orkade verkligen inte bry mig, tror det gick helt okej ändå.
Har jättelite motivation för skolan just nu men försöker verkligen plugga ändå, tänker inte låta mina betyg falla pågrund av att jag tappat intresset.
Efter matteprovet hade vi en nästan helt meningslös livräddningslektion i simhallen. sen slutade vi!
Helgen har iallafall varit riktigt bra! Fredag kväll med fina kompisar, Idol, godis och massa jullåtar(?) någon mer som börjat uppdatera jullistan på Spotify än?
I lördags hälsade jag på lite släktingar i uppsala, min kusin anordnade en jättefin rosabandetdag där, kul att träffa alla!
Nu är det söndag och jag har pluggat historia och Engelska. rätt skön dag ändå, med lagom mycket plugg!
Veckan som kommer händer det en del iallafall, och jag är rädda att glömma något.
På tisdag ska jag gå till SYON på min skola
onsdag och torsdag har jag prov och efter skolan på torsdag ska jag till optikern.
Sen är det höstlov veckan efter! Riktigt välbehövligt!
Hälsningar från Agnes
Hösten är här!
Känner att jag vill yttra mig lite här. Skulle vara väldifgt roligt och vi tre gjorde en ny uppdatering på denna blogg och blev lite mer aktiva. Skulle jag tycka var jätte trevligt iallafall! Men det är en lite tanke jag har!
Kram på er båda!
Kram på er båda!
Nytt år!
Hej!
Det var ett tag sen, åtminstonne för min del.
Ser att Maja och Annika varit aktiva iallafall! Det är ordning på dem!
Måate berömma dem för jättehärliga inlägg!
Jag upptäckte en rolig sak när jag skrollade mig igenom bloggen, man märker verkligen vem som skrivit vad!
Åtminstonne när man läser Majas och Annikas inlägg, det svårt att kolla sånt när man läser sig sina egna inlägg, inte pågrund av stavfel och andra småfel utan på stilen, jag bara kände på mig när jag läste inlägget att det här måste maja ha skrivit eller det här har Annika skrivit. Det är jättekul iallafall! Ni skrivier jättebra båda två! det är väldigt intressant att läsa era texter måste jag säga!
Nu, lite mer än ett år sedan den här bloggens start, tänkte jag ge en liten rapport från mitt liv.
Jag har verkligen lärt mg jättemycket och kämpat massa både socialt och i skolan under det här året men jag tycker ändå att resultatet har varit possitivt.
Förändringen mellan nian och gymnasiet var jättestor för mig och många saker som varit självklara i nian var inte längre det. från början försökte jag vara precis som jag varit på kristofferskolan men insåg att det inte skulle hålla. Jag har verkligen inte ändrat på mig själv för att passa bättre in i den nya klassen men jag fick väl snarare börja om från början igen. det går inte att bete sig som om alla känner en när de inte gör det. De flesta ansiktena i nya klassen var helt nya för mig och jag kände ingen sen innan, det kändes jättekonsigt att gå till en skola där man inte kände någon i sin egen klass. Jag var jättenervös hela tiden och särskilt hösten kändes väldigt lång, den ena dagen kunde jag må hur bra som helst medan jag kunde vakna morgonen därpå med världens depphumör. Men någonstans vände det ändå och jag började lära känna folk sakta men säkert. Det har gått riktigt långsamt men jag har ändå kännt att det går åt rätt håll och hoppas att fortsätter göra det även i höst.
Igår fick jag sommarlov, efteresom min brorsa tog studenten stannade jag kvar och såg på utspringet och det är en härlig tanke att känna att om två år då är det jag som står där på entretrappan och skriker av lycka tillsammans med hundra andra treor över att vi äntligen slutat skolan!
Kul att jag hade samma klänning på mig i nian som i ettan på gymnasiet, tänkten inte på det när jag valde den ;)
Det var ett tag sen, åtminstonne för min del.
Ser att Maja och Annika varit aktiva iallafall! Det är ordning på dem!
Måate berömma dem för jättehärliga inlägg!
Jag upptäckte en rolig sak när jag skrollade mig igenom bloggen, man märker verkligen vem som skrivit vad!
Åtminstonne när man läser Majas och Annikas inlägg, det svårt att kolla sånt när man läser sig sina egna inlägg, inte pågrund av stavfel och andra småfel utan på stilen, jag bara kände på mig när jag läste inlägget att det här måste maja ha skrivit eller det här har Annika skrivit. Det är jättekul iallafall! Ni skrivier jättebra båda två! det är väldigt intressant att läsa era texter måste jag säga!
Nu, lite mer än ett år sedan den här bloggens start, tänkte jag ge en liten rapport från mitt liv.
Jag har verkligen lärt mg jättemycket och kämpat massa både socialt och i skolan under det här året men jag tycker ändå att resultatet har varit possitivt.
Förändringen mellan nian och gymnasiet var jättestor för mig och många saker som varit självklara i nian var inte längre det. från början försökte jag vara precis som jag varit på kristofferskolan men insåg att det inte skulle hålla. Jag har verkligen inte ändrat på mig själv för att passa bättre in i den nya klassen men jag fick väl snarare börja om från början igen. det går inte att bete sig som om alla känner en när de inte gör det. De flesta ansiktena i nya klassen var helt nya för mig och jag kände ingen sen innan, det kändes jättekonsigt att gå till en skola där man inte kände någon i sin egen klass. Jag var jättenervös hela tiden och särskilt hösten kändes väldigt lång, den ena dagen kunde jag må hur bra som helst medan jag kunde vakna morgonen därpå med världens depphumör. Men någonstans vände det ändå och jag började lära känna folk sakta men säkert. Det har gått riktigt långsamt men jag har ändå kännt att det går åt rätt håll och hoppas att fortsätter göra det även i höst.
Igår fick jag sommarlov, efteresom min brorsa tog studenten stannade jag kvar och såg på utspringet och det är en härlig tanke att känna att om två år då är det jag som står där på entretrappan och skriker av lycka tillsammans med hundra andra treor över att vi äntligen slutat skolan!
Kul att jag hade samma klänning på mig i nian som i ettan på gymnasiet, tänkten inte på det när jag valde den ;)
Snart får vi ett sommarlov
Ett sommarlov 2010 börjar närma sig och jag önskar mina vänner en underbar och givande sommar. Vad ni än gör så hoppas jag att det blir minnesvärt! Nu har vi gått ett helt år på nya ställen iallafall för dig Agnes, jag hoppas att du kände att du gjorde rätt val och att du har haft ett bra år. Vad det gäller dig Annika så vet jag redan din åsikt och jag hoppas att kommande år skall bli något med engagerat och mer kämparnada i vår klass. Men med ett gott humör och en tro på sig själv stärker denna känsla av att komma dit!
Kram på er mina bästa vänner! Ni sitter där fint i hjärtat på mig! <3
Annika Agnes Maria
Ett inlägg av Maria Lauenstein Laakso
Kram på er mina bästa vänner! Ni sitter där fint i hjärtat på mig! <3
Annika Agnes Maria
Ett inlägg av Maria Lauenstein Laakso
Och så här ser jag ut/Annika
Lite allt möjligt
Tja igen alla läsare.Hoppas ni mår bra.Kanske ska berätta hur min dag har varit.Well först kolla jag på en timmes erytmi saga.Ni kanske undrar vad Erytmi är ,för att berätta kort vad det är så är det gymnastik blandad med dans.Ni som går i komunal skulle säkert börja as garva om ni såg vad de vad för nånting.Tänk er att ni står och gör hela alfabetet med händerna och lägg till lite musik till det så har ni hela recptet.Jag tror det finns en video på youtube där ni kan se hur det ser ut.Det konstigaste är att när man frågar lärarna varför vi har det så verkar det ej ha något bra svar på det.Det var det den första timmen gick åt till,resten av dan sjöng vi.Vi har nämligen ett körprojekt på gång.Vår stora skola fyller 60 i år.Så våra lärare hade tänkt att hela vår högstadie kör skulle sjunga till ära för vår skola.Anar ni en hake.Man kan säga att det finns en.För vad ska man göra om halva kören står och mumlar alla låtar igenom.Och dom mest angasjerade sjunger som bara den inklusive mig.Kan ni tänka den kombinationen tillsammans med ett par,säg 50 som har betalat 150 spänn för att faktiskt titta på det hela. Där har ni den stora haken. Vad har jag mer och säga förutom det negativa.Tja det två veckor kvar till Gotlandresan ska bli skönt att få komma bort lite.Även om det kommer att vara väldigt mycket plugg.Bara känslan att få vara någon annastans slår det mesta.Och för att lägga till nåt sista så lyssnar jag på Breakingra band Benjamin.Ett as bra band ,ett hett tips att slå upp på Spotify för ni som gillar rock. Det var allt för idag. Se you/Annika
Jag som jag är
Tja ni som läser bloggen. Ni undrar kanske vem jag är. Jag kan berätta att jag är den tredje personen i den här bloggen ,Annika.Jag har ej skrivit på den här bloggen förs en idag. Så nu tänkte jag faktiskt börja blogga lite.En liten kort redovisning av mig själv kommer här. Är sjuton år , älskar musik.Om man ska prata en VISS MUSIk (som så många pratar om,om ni vet vad jag menar)som jag gillar så kan jag säga så här. Allt från tecno till rock I Love.När det dock närmar sig till skrik rock och man knappt hör melodin då tycker jag ENLIGT MIN mening att det ej är musik längre. Ni skrik/hårdrockare får tycka vad ni vill förstås.Men som dom säger , ärligt är härligt:P Och det är en av många saker jag kommer skriva om. Det jag kan berätta om mer är att jag stammar ej sådan stammning som kommer när man är nervös.Utan jag stammar varje dag.Detta anser jag inte som ett handikapp.Jag tänker och jag handlar precis som omjag skulle vara en av er som inte stammar.Detta har gjort att jag är väldigt blyg.Det kanske inte kommer att synas här på bloggen men i det verkligheten är jag det.En sak till som ni ska veta att dessa som ej accepterar min stammning och ej ser vilken (risk för att vara ego)FANTASTISK person jag är under behöver ej ens komma nära mig Om ni mår så dåligt av se mig stamma. För jag behöver inte sorjsna eller bäsvärande blickar.Jag behöver personer som kan lyssna på mig och acceptera mig för den jag är.
GLAD PÅSK
Det är lite synd att det inte bloggas så mycket här men jag tänker endå lägga in en liten påsk hälsning! GLAD PÅSK
// Maria
Marias inlägg
hehe jag ser lite sur ut på denna bild, men det är jag inte.
Idag har jag varit och klättrat och det var jätte kul. Har aldrig gjort de förut. kostade bara 100 KR I SOLNA
Ska i helgen ha lite tjej kväll med Annika och Agnes, hoppas det blir trevligt. JUSTE!
Nästa vecka är det 2 veckors tema vecka sedan är det sportlov o då ska jag till GÖTET. HÄRLGT!
Kram på er alla!
UPPDATERING
Shit vad jag är dålig på att hålla mig uppdaterad här.... Men nu är jag det så nu kan alla vara glada! YIPPIE!
Snön ligger så fint på marken och det är kaaaaaaaaaaaaaaaaaaaallt. Men så länge det är minusgrader och det inte är slask ute så gör det ingenting. Det är ju liksom februari och då ska det vara snö ute eller hur? Det måste iallfall finnas snö sportlovet!
I mitten på mars kan det börja töa lite... Det gör ingenting tycker jag. NOG om SNÖPRAT! Nu tänker jag ladda upp lite foton :)
Visst är dem fina! :D
Snön ligger så fint på marken och det är kaaaaaaaaaaaaaaaaaaaallt. Men så länge det är minusgrader och det inte är slask ute så gör det ingenting. Det är ju liksom februari och då ska det vara snö ute eller hur? Det måste iallfall finnas snö sportlovet!
I mitten på mars kan det börja töa lite... Det gör ingenting tycker jag. NOG om SNÖPRAT! Nu tänker jag ladda upp lite foton :)
Visst är dem fina! :D
GOD JUL
Det var väldigt länge sedan jag gjorde ett inlägg!
Men iallafall så gör jag ju ett nu så då är det ju bra.
GOD JUL
Men iallafall så gör jag ju ett nu så då är det ju bra.
GOD JUL
Jullov i övermorgon!
Idag hade jag mitt sista prov, det gick sådär, mycket att skriva på kort tid, men det är skönt att det är gjort iallafall, kändes som min hjärna höll på att sprängas de sista fem minutrarna.
Idag ska jag bara ta det lugnt, njuta av att för en gångs skull inte ha några prov som väntar bakom hörnet!
Imorgon ska jag och en kompis åka in till stan efter skolan och kolla på lite julklappar!
Mössens julafton :P
Oj.. länge sedan
Nu har jag varit lite dålig på att uppdatera mig... Men det blir ju så ibland. BRA INLÄGG DÄR AGNES <3
Men nu kommer lite fina bioder från SVARTLÖGA =)
// MAJA
Men nu kommer lite fina bioder från SVARTLÖGA =)
// MAJA
Pass på! här kommer ett lååångt inlägg!
Hej!
Kollade precis igenom aftonbladets hemsida och fastnade för den här artikeln, som handlar om tioåriga liv som blev utsatt för mobbing och bestämde sig för att samla ihop pengar så att friends skulle komma till skolan och föreläsa.
Jag fylls av förundran när jag läser artikeln, jag finner inga ord mer än att jag tycker att hon är otroligt cool!
Den envisa hon måste ha att orka samla iop så mycket pengar för en så viktig sak är avundsvärd, bara tio år gammal och redan en förebild! vad hon måste vuxit som människa av att göra det här också.
När jag läser den här artikeln börja jag också att tänka på min egen skolgång, 3 - 5 var nog de hittills tuffaste och gråaste åren i mitt liv. jag hade inte många kompisar och hamnade ofta i bråk, tillslut orkade jag inte längre låtsas att jag tillhörde ett kompisgäng och en gemenskap att jag istället började dra mig undan och flydde in i böckernas värld varje rast. jag hatade skolan i tredje klass, lektionerna var tråkiga och ointressanta, rasterna var ännu tråkigare. i femte klass bestämde jag mig för att byta skola till kristofferskolan.
det var det bästa jag kunde göra vid det tillfället, jag visse inte vad jag skulle göra mer.¨våren i femman meddelade kristofferskolan att de hade en ledig plats till mig. Jag blev såklart skitglad. men sen då? sen levde jag såklart lycklig i alla mina dagar! eller?
på senare tid har jag börjat fundera, var det vekligen det bästa jag kunde göra eller är det det som kallas för "att fly problemen" jag vet inte och jag vet inte om jag vill veta heller. då var jag stolt över mig själv som vågade ta steget att bryta mig loss men jag et inte om jag blev någon starkare människa av det. jag tror faktiskt inte det.
Jag är jätteglad att bytte skola eftersom jag annars inte skulle träffat maja, annika, freyja och alla andra underbara! på kristofferskolan fick jag lära mig att både tjejer och killar faktisk kan vara kompisar och umgås tillsammans och ha kul! såklart blev inte allt toppen när jag bytte, såär iaefterhand undrar jag om jag gjorded rätt. men jag ångrar inget, vet inte vem jag skulle vara utan alla mina nya kompisar jag fick. men än idag känner jag att jag kan ha svårt att ta kontakt med mina gamla klasskompisar om jag ser de när jag är i affären eller så. jag vet inte hur jag ska göra och blir nervös. "om hon säger så, vad ska jag säga då" kan jag tillexempel tänka. jag har svårt att lita på mig själv.
Jag hade/har svårt att ta till mig att folk faktiskt ville vara snälla mot mig och blev misstänksam och kanske rentav lite otrevlig när folk bara ville mig väl. jag antar att det var ett undermedvetet sätt att försvara mig. som om jag bara väntade på att folk plötsligt skulle gå till anfall och säga" är du verkligen så dum att du trodde att vi ville var dina kompisar?"
Efter att jag hade pratat med någon kunde jag känna att något var fel, jag kände att jag hade varit otrevlig omedvetet.
Jag började hitta mig själv i början av nian, plötsligt kände jag något slags lugn inom mig, jag har fortfarande mycket kvar av mig själv att lära känna men jag känner att jag är på god väg.
så jag har nog inte blivit mycket starkare som människa av att byta skola, däremot fick jag känna hur det känns att ha kompisar och det var det som räknade då.
Jag funderar på hur det hadee varit om jag skulle vara kvar på min gamla skola, skulle jag ha funit mig själv i såfall? hurdan skulle jag vara då? självsäker?
knappast, jag är inte säker på att jag skulle ha varit där jag är i dag i såfall. jag tror att mitt liv skulle ha varit fullt av besvikelser då. kanske skulle jag ha förlorat de få kompisar jag väl hade, det jag kände mot den skolan när jag lutat är faktiskt inget annat än hat. jag vet att det är ett starkt ord men det är den bittra sanningen. jag vågar inte tänka på hur jag skulle vara om jag skulle gå kvar. kanske skulle jag ha börjat skolka? Jag vet inte.
Sutändan avmin fundering leder ändå till mina lärare, hur oproffsliga många av de var. de visste helt enkelt inte vad man skulle göra av mobbing och utfrysning. flera gånger påbörjades diskusionsgruper med oss elever, vi skulle säga vad vi tyckte om olika saker, tillexempel att bli sist vald i grupper till gympan. var det bra eller dåligt att två av de populära eleverna skulle välja lag i gympan? var det bra eler dåligt att de mindre populära blev valda sist? vad fan är grejen med dessa små grupper? att alla ska få säga något? aha, men när alla gjort det då? vad gör man då? ja, då ska eleverna vara så smart och duktiga att de reder ut resten själva och börjar leka tillsammas igen, herregud vi var ju faktisk tio år, lite mogna är vi väl ändå?
ska jag vara ärlig så vet jag inte ens om vuxna sskulle klara av att prata med varandra på det viset.
Om jag får säga min mening så tycker jag att det tramset med samtalsgupper förstöde mer än vad de hjälpte, tillslut visste jag inte vad jag ville, men jag ville definitivt inte vara med de andra barnen på rasterna.
det sorgliga är att jag tror att i nästan alla klasser så förigår någon form av mobbing/utfrysning. jag tror inte man kan komma ifrån gruppering men jag tycker det är viktigt att ingen ska behöva känna sig ensam i skolan.
i mit fall tror jag lärarna var för lata för att orka ta tag i problemen. de gjorde inte vad de kunde, de gjorde ad de "behövde" göra för att se duktiga och engagerade ut.
jag tycker att de borde sett till att leta vart problemen började ta fart, i vilken årskurs. och kanske jobba därefter isället för att försöka släta över problemen och försöka börja om på nytt. sen tror jag att olika klasser behöver få hjälp på olika sätt. men mer vetenskap och engagerade lärare behövs iallafall.
oj,nu blev det ett vldigt långt inlägg, jag tror inte att det är särkillt välformulerat ehller, brukar bli så när jag skriver om något privat, aja pallar inte fixa det nu, klockan är jättemycket o ch jag ska sova!
Tillslt vill jag bara säga tack till alla mina vänner! utan er vet jag inte vad jag skulle vara idag! jag kan inte med ord beskriva hur glad jag är över att ha er och jag hoppas att ni vet vilka ni är!
Gonatt Kram/ Agnes
Kollade precis igenom aftonbladets hemsida och fastnade för den här artikeln, som handlar om tioåriga liv som blev utsatt för mobbing och bestämde sig för att samla ihop pengar så att friends skulle komma till skolan och föreläsa.
Jag fylls av förundran när jag läser artikeln, jag finner inga ord mer än att jag tycker att hon är otroligt cool!
Den envisa hon måste ha att orka samla iop så mycket pengar för en så viktig sak är avundsvärd, bara tio år gammal och redan en förebild! vad hon måste vuxit som människa av att göra det här också.
När jag läser den här artikeln börja jag också att tänka på min egen skolgång, 3 - 5 var nog de hittills tuffaste och gråaste åren i mitt liv. jag hade inte många kompisar och hamnade ofta i bråk, tillslut orkade jag inte längre låtsas att jag tillhörde ett kompisgäng och en gemenskap att jag istället började dra mig undan och flydde in i böckernas värld varje rast. jag hatade skolan i tredje klass, lektionerna var tråkiga och ointressanta, rasterna var ännu tråkigare. i femte klass bestämde jag mig för att byta skola till kristofferskolan.
det var det bästa jag kunde göra vid det tillfället, jag visse inte vad jag skulle göra mer.¨våren i femman meddelade kristofferskolan att de hade en ledig plats till mig. Jag blev såklart skitglad. men sen då? sen levde jag såklart lycklig i alla mina dagar! eller?
på senare tid har jag börjat fundera, var det vekligen det bästa jag kunde göra eller är det det som kallas för "att fly problemen" jag vet inte och jag vet inte om jag vill veta heller. då var jag stolt över mig själv som vågade ta steget att bryta mig loss men jag et inte om jag blev någon starkare människa av det. jag tror faktiskt inte det.
Jag är jätteglad att bytte skola eftersom jag annars inte skulle träffat maja, annika, freyja och alla andra underbara! på kristofferskolan fick jag lära mig att både tjejer och killar faktisk kan vara kompisar och umgås tillsammans och ha kul! såklart blev inte allt toppen när jag bytte, såär iaefterhand undrar jag om jag gjorded rätt. men jag ångrar inget, vet inte vem jag skulle vara utan alla mina nya kompisar jag fick. men än idag känner jag att jag kan ha svårt att ta kontakt med mina gamla klasskompisar om jag ser de när jag är i affären eller så. jag vet inte hur jag ska göra och blir nervös. "om hon säger så, vad ska jag säga då" kan jag tillexempel tänka. jag har svårt att lita på mig själv.
Jag hade/har svårt att ta till mig att folk faktiskt ville vara snälla mot mig och blev misstänksam och kanske rentav lite otrevlig när folk bara ville mig väl. jag antar att det var ett undermedvetet sätt att försvara mig. som om jag bara väntade på att folk plötsligt skulle gå till anfall och säga" är du verkligen så dum att du trodde att vi ville var dina kompisar?"
Efter att jag hade pratat med någon kunde jag känna att något var fel, jag kände att jag hade varit otrevlig omedvetet.
Jag började hitta mig själv i början av nian, plötsligt kände jag något slags lugn inom mig, jag har fortfarande mycket kvar av mig själv att lära känna men jag känner att jag är på god väg.
så jag har nog inte blivit mycket starkare som människa av att byta skola, däremot fick jag känna hur det känns att ha kompisar och det var det som räknade då.
Jag funderar på hur det hadee varit om jag skulle vara kvar på min gamla skola, skulle jag ha funit mig själv i såfall? hurdan skulle jag vara då? självsäker?
knappast, jag är inte säker på att jag skulle ha varit där jag är i dag i såfall. jag tror att mitt liv skulle ha varit fullt av besvikelser då. kanske skulle jag ha förlorat de få kompisar jag väl hade, det jag kände mot den skolan när jag lutat är faktiskt inget annat än hat. jag vet att det är ett starkt ord men det är den bittra sanningen. jag vågar inte tänka på hur jag skulle vara om jag skulle gå kvar. kanske skulle jag ha börjat skolka? Jag vet inte.
Sutändan avmin fundering leder ändå till mina lärare, hur oproffsliga många av de var. de visste helt enkelt inte vad man skulle göra av mobbing och utfrysning. flera gånger påbörjades diskusionsgruper med oss elever, vi skulle säga vad vi tyckte om olika saker, tillexempel att bli sist vald i grupper till gympan. var det bra eller dåligt att två av de populära eleverna skulle välja lag i gympan? var det bra eler dåligt att de mindre populära blev valda sist? vad fan är grejen med dessa små grupper? att alla ska få säga något? aha, men när alla gjort det då? vad gör man då? ja, då ska eleverna vara så smart och duktiga att de reder ut resten själva och börjar leka tillsammas igen, herregud vi var ju faktisk tio år, lite mogna är vi väl ändå?
ska jag vara ärlig så vet jag inte ens om vuxna sskulle klara av att prata med varandra på det viset.
Om jag får säga min mening så tycker jag att det tramset med samtalsgupper förstöde mer än vad de hjälpte, tillslut visste jag inte vad jag ville, men jag ville definitivt inte vara med de andra barnen på rasterna.
det sorgliga är att jag tror att i nästan alla klasser så förigår någon form av mobbing/utfrysning. jag tror inte man kan komma ifrån gruppering men jag tycker det är viktigt att ingen ska behöva känna sig ensam i skolan.
i mit fall tror jag lärarna var för lata för att orka ta tag i problemen. de gjorde inte vad de kunde, de gjorde ad de "behövde" göra för att se duktiga och engagerade ut.
jag tycker att de borde sett till att leta vart problemen började ta fart, i vilken årskurs. och kanske jobba därefter isället för att försöka släta över problemen och försöka börja om på nytt. sen tror jag att olika klasser behöver få hjälp på olika sätt. men mer vetenskap och engagerade lärare behövs iallafall.
oj,nu blev det ett vldigt långt inlägg, jag tror inte att det är särkillt välformulerat ehller, brukar bli så när jag skriver om något privat, aja pallar inte fixa det nu, klockan är jättemycket o ch jag ska sova!
Tillslt vill jag bara säga tack till alla mina vänner! utan er vet jag inte vad jag skulle vara idag! jag kan inte med ord beskriva hur glad jag är över att ha er och jag hoppas att ni vet vilka ni är!
Gonatt Kram/ Agnes
trevlig helg
Hej!
nu har jag verkligen inte uppdaterat på länge, varken här, på bilddagboken eller min andra blogg. livet rullar iallafall på, skolan går bra och jag har bara en inlämning och ett prov kvar innan lovet. borde sitta här och skriva svenskaarbete eftersom det trots allt var därför jag satte mig vid datorn istället sotter jag och följer matchen på aftonbladets hemsida.
annars har jag dansat idag, det var jättekul! vi dansar till michael jacksons thriller nånj zombieliknande dans, vi fick till och med lite publik i slutet:)
apropå zombies blev stan invarderat av dem tidaigare idag
http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/inrikes/article5938507.ab
Tryck på länken så kommer ett filmklipp upp, det handlar om snowboard åkning också men spola fram en dryg minut så kommer zombie walken : )
nu har jag verkligen inte uppdaterat på länge, varken här, på bilddagboken eller min andra blogg. livet rullar iallafall på, skolan går bra och jag har bara en inlämning och ett prov kvar innan lovet. borde sitta här och skriva svenskaarbete eftersom det trots allt var därför jag satte mig vid datorn istället sotter jag och följer matchen på aftonbladets hemsida.
annars har jag dansat idag, det var jättekul! vi dansar till michael jacksons thriller nånj zombieliknande dans, vi fick till och med lite publik i slutet:)
apropå zombies blev stan invarderat av dem tidaigare idag
http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/inrikes/article5938507.ab
Tryck på länken så kommer ett filmklipp upp, det handlar om snowboard åkning också men spola fram en dryg minut så kommer zombie walken : )
BRA SIDA
UPPDATERAR MIG
UPPDATERAR MIG
